Hallandsåsen – ett genombrott?

I dagarna har man brutit igenom det första röret i Hallandsåsen, 13 år efter det tänkta färdigställandet. Hallandsåstunneln var sin tids megamastodontprestigeprojekt och våta dröm bland infrastrukturpolitiker och Trafikverkets föregångare Banverket.

Det är också ett av det värsta infrastrukturprojekten i mannaminne – med 1200% budgetöverdrag och 15 års försening. Varför? Därför att Banverket använde fel teknologi när de försökte borra igenom en rullstensås med en bergsborr avsedd för solid berg. Det var den billigaste lösningen, men den fungerande inte. När man ändrade taktik beslöt Banverket åter igen att gå på den billigaste lösningen, spränga och täta med vidundermedlet (billigt och säkert) Rhoca-Gil. Nu var inte Rhoca-Gil det vidundermedel som det angavs vara – det var giftigt, utsatte omgivning och arbetare för hög risk, kor och personal svimmade, fisk dog – dessutom fungerade det inte. Så, vid tredje omstarten 2003 gjorde man som man skulle – gjöt cementsektioner som man satte på plats efter den adekvata borren ÅSA. Nu har man spräckt budgeten flera gånger om – genom att använda den teknik som skulle ha använts från början – men då hade ju den samhällsekonomiska vinsten i den ursprungliga budgeten gått i dass…

Hallandsåstunnelns syfte var att kunna öka den spårbundna godstrafiken efter västkustbanan i kombination med att ha den färdigställd i samband med Öresundsbron 2000. Idag får godstågen gå kvartslastade och antalet tågset är en åttondel av vad som är tänkt. 15 år, tre entreprenörer, en mängd rättegångar, en ohemul miljöskandal senare och efter 11 miljarder extra investeringar för att erhålla dryga 2 miljarder i samhällsekonomiska nyttor, står tunneln som en av de största infrastrukturskandalerna i politiskt mannaminne.

Nästa megamastodontprestigeprojekt har sedan några år trumfats igenom av en ohelig allians mellan lokal kommunal rödgrön majoritet i Göteborgs kommun och nyliberal majoritet i riksdagen. Efter att staten under 20 år undlåtit att investera i infrastruktur i Sveriges industriella nav, på grund av bristande ledarskap och personkemi mellan socialdemokratiska ledare i kommun och regering, har socialdemokraterna sålt sina principer att företräda arbetarklassen genom att låta skatta arbetarklassen via ett nytt medfinansieringsprogram – trängselskatten.

Samtidigt har nyliberalerna i Stockholm hittat ett ny sätt att genom ”lokala avgifter”, så kallad kommunal medfinansiering, finansiera ytterligare ett megamastodontprojekt i mångmiljardklassen och därmed flytta över ohejdade mängder skattepengar till näringslivet, utan någon som helst samhällsnytta. Trafikverket förnekar detta, säger att man blivit bättre på att kalkylera nyttor och kostnader. Som exempel på Trafikverkets nya kalkyleringskompetens kan ”icke kalkylerbara samhällsnyttor” nämnas. Dessa nyttor är naturligtvis den politiska våta drömmen omsatt i myndighetssanktionerad ”blå rök”.

Miljöpartiet, som sedan 1999 hindrat alla infrastruktursatsningar i Västra Götaland som innehållit en meter asfalt, har sett möjligheten att utnyttja socialdemokraternas maktfullkomlighet för att trumfa genom ett nytt ”miljövänligt” och prestigefyllt tunnelprojekt – med obeprövad teknik.

Göteborg, som sitter på gungfly och lera i en älvmynning vid havet, byggdes av holländare med generationer av erfarenhet av dylika byggnationer. Om man studerar gamla byggnader i exv Linné, Haga och Kungsladugård, ser man att husen kantrat och spruckit av sin egen vikt trots att man pålat och ompålat byggnadskonstruktionerna. Dräneringar har sänkt grundvattnet, vilket påskyndat förruttnelsen av granpålarna, eftersom vatten ersatts av syre när grundvattnet sjunker.

När Bruce Springsteen hade konsert på Ullevi på 1980-talet gungade hela stan när publiken hoppade i takt. Kombineras dessa fakta med Trafikverkets proof of competence så kan man fundera på vad som händer när man gräver tunnlarna genom en kombination av urberg och lera, grundvattnet sjunker och man skickar genom 750 ton tåg i tillräcklig hög hastighet för att spara de få minuter som Banverket säger man sparar istället för att lösa problemet i enlighet med Zürich’s fickstation (men då skulle man ju få riva Banverkets kontor i Göteborg).

Folk kommer inte att dansa på gatorna – gatorna och hela stan kommer att dansa!

I Amsterdam har man en eldgammal barnramsa som är mycket relevant:

Amsterdam, die grote stad,
Die is gebouwd op palen.
Als die stad eens ommeviel,
Wie zou dat betalen?

Fritt översatt:

Göteborg, den stora byn
som är pålad uppå dyn
Om byn skulle kantra i lera
vem skall då finansiera?

Man kan undra vilken agenda som driver de olika aktörerna. Och det är, precis som Västsvenska Handelskammarens VD säger, en komplex situation. Utan tvekan finns här mycket ofinansierat arbete, som inte dagens politiker, politrucker och ordmakare behöver bry sig om, ty efter det 30åriga lerdiket kvarstår att bärga en kantrad stad – och då finns ingen av dagens politiker att bringa inför skranket. Jan Du Rietz sammanfattar i sina debattartiklar i G-P. Eller som Anders Borg sa om Ostlänken 2 år innan regeringen fattade beslut om att den skulle byggas för 55 miljarder (utan medfinansiering):

Den skulle vara robust olönsam.

Jag baxnar fortfarande

För övrigt anser jag att Sverige skall införa en författningsdomstol

Annonser

~ av atrewe på 06 september 2013.

4 svar to “Hallandsåsen – ett genombrott?”

  1. Banverkets entreprenör för Hallandsåsen, Vattenfalls tunnelbyggare, vana vid att borra i svenskt och norrländskt urberg för tunnlar till vattenkraften förstod inte att nu, NU försökte man med samma teknik i den del av Sverige som egentligen inte är en del av det egentliga Sverige utan på många olika sätt har mycket mera gemensamt med länderna på Kontinenten, på andra sidan Sundet. Lera. krossad sten och grus blandad med partier av sand- och kalksten.

    Även tunnelbyggarna i Leipzig i Tyskland där man också byggt en ”citytunnel” har haft stora problem, både i överdrag av tid och budget har inte, trots en större erfarenhet av denna typ av tunnelbygge …

    Skall vi verkligen göra om samma misstag igen ?

  2. Vägverket har inte använt fel teknologi utan fel teknik. Teknologi är läran om teknik. inget annat.

  3. […] detta besvarats med idel ”nya beräkningar” innehållandes svar av karaktären ”icke beräkningsbara samhällsnyttor”, motivering från politiker att ”vi kan inte vänta, något måste ske nu, inget har […]

  4. […] I planen för infrastruktur 2010-2021 ser man också att det inte gjorts/tagits hänsyn till någon miljökonsekvensberäkning på Västlänken. I jämförbara projekt står det nämnt ”stor miljöpåverkan” (underförstått negativ, för där det är positiv miljöpåverkan skrivs detta ut i klartext). Det inte bara luktar Hallandsås, det formligen STINKER Hallandsåstunnel om Västlänken. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: